Till ordförande för arbetsgruppen utsågs avdelningschef, senare kanslichef Harri Pursiainen från kommunikationsministeriet och till vice ordförande kommunikationsråd Antti Kohtala likaså från kommunikationsministeriet. Som medlemmar kallades regionutvecklingsdirektör Pekka Urjanheimo från inrikesministeriet, dataförvaltningsdirektör Olavi Köngäs från finansministeriet, avdelningschef, överdirektör Arvo Jäppinen från undervisningsministeriet, handelsråd Antti Eskola från handels- och industriministeriet, överdirektör, senare generaldirektör Rauni Hagman från Kommunikationsverket, forskningschef Maarika Joutsimo från Konkurrensverket, konsumentombudsman, överdirektör Marita Wilska från Konsumentverket, ledande sakkunnig Hannele Pohjola från Industrins Centralförbund, senare Finlands näringsliv, verkställande direktör Reijo Svento från Tietoliikenteen ja tietotekniikan keskusliitto FiCom, landskapsdirektör, senare statssekreterare vid inrikesministeriet, Antti Mykkänen från Norra Savolax förbund och chef för informationsförsörjningen Leena Meisalo från Finlands Kommunförbund. Medlemmen Olavi Köngäs avgick och ersattes i september 2004 av konsultativa tjänstemannen Arja Terho, som var medlem tills statens IT-chef Leena Honka utsågs till finansministeriets representant i september 2005. Efter att forskningschef Maarika Joutsimo övergått till nya uppgifter utsåg Konkurrensverket direktör Martti Virtanen till sin nya representant. Efter att Leena Meisalo avgått utsåg Finlands Kommunförbund specialsakkunnig Simo Tanner till sin nya representant. Finlands näringsliv utsåg sakkunnig Veijo Turunen till sin nya representant. I augusti 2006 utsåg undervisningsministeriet överdirektör för utbildnings- och forskningspolitiska avdelningen Sakari Karjalainen till medlem i stället för överdirektör Arvo Jäppinen som gick i pension. Till arbetsgruppens sekreterare utsågs specialforskare, senare konsultativ tjänsteman Tatu Tuominen från kommunikationsministeriet. Arbetsgruppens mandatperiod går ut den 28 februari 2007.

Statsrådet antog den nationella bredbandsstrategin den 29 januari 2004. På framställning av arbetsgruppen reviderade statsrådet bredbandsstrategin genom ett nytt principbeslut av den 3 februari 2005.

Regeringens bredbandsstrategi går ut på att främja all konkurrens inom och mellan olika kommunikationsnät, främja utbudet av tjänster och olika typer av innehåll i näten, främja efterfrågan på bredband och fortsätta genomföra specialåtgärder för sådana områden där efterfrågan inte är så stor att den möjliggör ett bredbandsutbud på kommersiella grunder.

När regeringen fattade beslut om den nationella bredbandsstrategin godkände den samtidigt ett program med 50 åtgärder enligt strategin, samt genom det ovan nämnda preciserande principbeslutet ytterligare nio åtgärder. På samma gång antogs riktlinjer för att driva utvecklingen av mobila bredbandslösningar som kompletterar det fasta bredbandsnätet och är flexibelt kompatibla med det. Statsrådet efterlyste också satsningar för att påskynda innehålls- och serviceproduktionen samt för att undanröja eventuella hinder för konkurrens.

De mål enligt bredbandsstrategin som gäller antalet anslutningar och tillgången till bredbandstjänster i det fasta nätet uppnåddes redan i juni 2005, ett halvt år i förtid. Arbetsgruppen konstaterade därför redan i sin förra rapport att strategin till största delen hade genomförts. Arbetsgruppen betonade att eftersom bredbandsstrategin visat sig vara resultatrik bör riktlinjerna enligt den bevaras i oförändrad form som bredbandspolitiska principer.

Genomförandet av åtgärderna har fortgått och myndigheternas åtgärder för att öppna konkurrensen har effektiviserats. När det gäller hastigheten i fråga om ökningen av antalet bredbandsförbindelser intar Finland en tredje plats i Europa. Tillväxttakten bromsades upp under sommaren, i likhet med det föregående året, men har accelererat på nytt under hösten. Både mättningen på bredbandsmarknaden och operatörernas beslut om prishöjningar den senaste tiden har dock en uppbromsande effekt.

Den regionala tillgången till bredband i det fasta nätet har förbättrats ytterligare. Kommunerna och landskapen har utfört ett viktigt arbete för att förbättra tillgången. De regionala bredbandsstrategier som kommunerna och landskapen har gjort upp har verkställts i alla landskap. För närvarande har 96 procent av de finländska hushållen tillgång till bredbandstjänster i det fasta nätet, och när landskapens bredbandsstrategier genomförs kommer tillgången att förbättras så att den rör sig kring 98 procent. Det bör dock noteras att än så länge har bara ca 50 procent av hushållen skaffat sig en bredbandsförbindelse.

Genom trådlösa förbindelser som kompletterar det fasta nätet kan man ordna bredbandsförbindelser också för återstoden av de finländska hushållen. Det har redan beviljats 29 tillstånd för regionala radiosystem i trådlösa accessnät på olika håll i Finland. Kommunikationsverket börjar behandla nya tillståndsansökningar efter november.

Genomförandet av statsrådets beslut att bevilja Digita Ab koncession att bygga ett rikstäckande digitalt mobilnät med Flash-OFDM-teknik innebär att praktiskt taget alla områden i riket omfattas av bredbandsförbindelser, även fritidsbostäderna. På grund av besvär över beslutet och på grund av den outvecklade tekniken har byggandet av nätet dock fördröjts med knappt ett år från den ursprungliga tidtabellen. Nätet kan antagligen tas i bruk i vida kretsar i april 2007.

De ursprungliga målen i bredbandsstrategin har uppnåtts. Ett av målen var att det i Finland skall finnas 1 000 000 anslutningar vid utgången av 2005. I månadsskiftet september-oktober 2006 var antalet anslutningar redan 1 430 000. Ett annat mål var att höja tillgången till bredbandstjänster i det fasta nätet till att omfatta minst 95 procent av hushållen. I september 2006 var tillgängligheten 96 procent. Dessutom fastslogs att i fråga om antalet anslutningar skulle Finland bevara sin fjärde plats i Europeiska unionen eller förbättra sin position. I september 2006 intog Finland en tredje plats.

De mål enligt bredbandsstrategin som ännu inte uppnåtts är att år 2007 skall den vanligaste anslutningshastigheten för bredbandstjänster vara minst 8 Mbit/s och att 90 procent av Internetförbindelserna skall vara bredbandiga. Ett ytterligare mål är att Finland skall stå i främsta ledet i världen i fråga om användningen av bredbandstjänster vid utgången av 2007.

Som avslutning på mandatperioden sammanställer arbetsgruppen en slutrapport före den 28 februari 2007. I slutrapporten bedöms nödvändigheten av och innehållet i eventuella nya åtgärder. Det framstår klart att bredbandsstrategin har visat sig vara resultatrik. Dess riktlinjer utgör också i fortsättningen en bra grund som bredbandspolitiska principer.

Det är också i fortsättningen viktigt att säkerställa att konkurrensen fungerar på kommunikationsmarknaden. Konkurrensen är framför allt en metod för att se till att slutanvändarna tillhandahålls förmånliga och bra tjänster. Under strategiperioden har konkurrensen säkerställts genom myndighetsåtgärder när brister har upptäckts. Under det första året sjönk prisnivån med ca 45 procent och även under det andra året med ca 45 procent. Under 2006 har det inte längre förekommit några stora prisförändringar. Det kan anses att den välfungerande konkurrensmiljön har satt prisnivån på plats.

Helsingfors den 24 oktober 2006

Ordförande,
Kanslichef Harri Pursiainen

Sekreterare,
Konsultativ tjänsteman Tatu Tuominen