Till ordförande för arbetsgruppen utsågs avdelningschef, överdirektör Harri Pursiainen från kommunikationsministeriet och till vice ordförande kommunikationsråd Antti Kohtala från kommunikationsministeriet. Som medlemmar kallades regionutvecklingsdirektör Pekka Urjanheimo från inrikesministeriet, informationsteknologidirektör Olavi Köngäs från finansministeriet, avdelningschef, överdirektör Arvo Jäppinen från undervisningsministeriet, handelsråd Antti Eskola från handels- och industriministeriet, överdirektör, senare generaldirektör Rauni Hagman från Kommunikationsverket, forskningschef Maarika Joutsimo från Konkurrensverket, konsumentombudsman, överdirektör Marita Wilska från Konsumentverket, ledande sakkunnig Hannele Pohjola från Industrins Centralförbund, senare Finlands näringsliv, verkställande direktör Reijo Svento från Tietoliikenteen ja tietotekniikan keskusliitto FiCom, landskapsdirektör, senare statssekreterare vid inrikesministeriet, Antti Mykkänen från Norra Savolax förbund och chef för informationsförsörjningen Leena Meisalo från Finlands Kommunförbund. Medlemmen Olavi Köngäs avgick och ersattes i september 2004 av konsultativa tjänstemannen Arja Terho, som var medlem tills statens IT-chef Leena Honka utsågs till finansministeriets representant i september 2005. Efter att forskningschef Maarika Joutsimo övergått till nya uppgifter utsåg Konkurrensverket direktör Martti Virtanen till sin nya representant. Efter att Leena Meisalo avgått utsåg Finlands Kommunförbund specialsakkunnig Simo Tanner till sin nya representant. Finlands näringsliv utnämnde sakkunnig Veijo Turunen till sin nya representant. Till arbetsgruppens sekreterare utsågs specialforskare, senare konsultativ tjänsteman Tatu Tuominen från kommunikationsministeriet. Arbetsgruppens mandatperiod går ut den 28 februari 2007.

Statsrådet antog den nationella bredbandsstrategin den 29 januari 2004. På framställning av arbetsgruppen reviderade statsrådet bredbandsstrategin genom ett nytt principbeslut av den 3 februari 2005.

Regeringens bredbandsstrategi går ut på att främja all konkurrens inom och mellan olika kommunikationsnät, främja utbudet av tjänster och olika typer av innehåll i näten, främja efterfrågan på bredband och fortsätta specialåtgärder för sådana områden där efterfrågan inte är så stor att den möjliggör ett bredbandsutbud på kommersiella grunder.

När regeringen fattade beslut om den nationella bredbandsstrategin godkände den samtidigt ett program med 50 åtgärder enligt strategin, samt genom det ovan nämnda preciserande beslutet ytterligare nio åtgärder. På samma gång antogs riktlinjer för att driva utvecklingen av mobila bredbandslösningar som kompletterar det fasta bredbandsnätet och är flexibelt kompatibla med det. Statsrådet efterlyste också satsningar för att påskynda innehålls- och serviceproduktionen samt för att undanröja eventuella hinder för konkurrens.

Bredbandsarbetsgruppen har följt upp verkställigheten av strategin och presenterar i sin rapport en uppskattning av hur åtgärderna har genomförts samt ett sammandrag över de vidtagna åtgärderna.

Enligt Europeiska kommissionens senaste bedömning hör ökningen av antalet bredbandsförbindelser i Finland till de snabbaste ökningarna i länderna i Europa. Också den regionala tillgången till bredband har ständigt förbättrats. Kommunerna och landskapen har utfört ett viktigt arbete för att förbättra tillgången. De regionala bredbandsstrategier som kommunerna och landskapen har gjort upp verkställs i alla landskap. För närvarande har redan mer än 95 procent av de finländska hushållen tillgång till bredbandstjänster i det fasta nätet, och när landskapens bredbandsstrategier genomförs förbättras tillgången så att den rör sig kring 98 procent. Det bör dock noteras att än så länge har bara ca 40 procent av de finländska hushållen skaffat sig en bredbandsförbindelse.

Genom trådlösa förbindelser som kompletterar det fasta nätet kan man ordna bredbandsförbindelser också för återstoden av de finländska hushållen. Genomförandet av statsrådets beslut att bevilja Digita Ab koncession att bygga ett rikstäckande digitalt mobilnät med Flash-OFDM-teknik innebär att i praktiken alla områden i riket omfattas av bredbandsförbindelser, även fritidsbostäderna.

Kommunikationsmarknaden utvecklas fortfarande anmärkningsvärt snabbt och nya tekniker tas i bruk. Allt förmånligare och mångsidigare tekniska lösningar och tjänster har lanserats på marknaden. Hastigheterna för dataöverföringsförbindelserna har ökat betydligt. Till den nyskapande utvecklingen hör att av regionstrukturella, tekniska och kommersiella orsaker medför att bredbandsförbindelsernas hastighet, kvalitet och pris varierar regionalt och enligt marknadsläget.

De ursprungliga målen i bredbandsstrategin har uppnåtts. Ett av målen var att det i Finland skall finnas 1 000 000 anslutningar vid utgången av 2005. I september 2005 var antalet anslutningar redan ca 1 100 000. Ett annat mål var att höja tillgången till bredbandstjänster i det fasta nätet till att omfatta minst 95 procent av hushållen. I september 2005 var tillgängligheten 95,3 procent. Dessutom fastslogs att Finland i fråga om antalet anslutningar skulle bevara sin fjärde plats i Europeiska unionen eller förbättra sin position. I september 2005 hade Finland stigit till en tredje plats. Arbetsgruppen framförde i sin förra rapport som ett ytterligare mål att största delen av bredbandsanslutningarna bör ha en hastighet på minst 2 Mbit/s vid utgången av 2005. Också det målet har redan uppnåtts.

De mål enligt bredbandsstrategin som ännu inte uppnåtts är att år 2007 skall den vanligaste anslutningshastigheten för bredbandstjänster vara minst 8 Mbit/s och att 90 procent av Internetanslutningarna skall vara bredbandiga. Ett ytterligare mål är att Finland skall stå i främsta ledet i världen i fråga om användningen av bredbandstjänster vid utgången av 2007.

Bredbandsstrategin har visat sig ge goda resultat, och dess riktlinjer bör kvarstå som bredbandspolitiska principer. I fortsättningen gäller det att alltjämt koncentrera sig på att de kommersiella och offentliga tjänster som bjuds ut i näten utvecklas så att det i hela samhället och i alla medborgarkretsar upplevs som meningsfullt att skaffa bredband.

Ett annat centralt krav är att även i fortsättningen utveckla och upprätthålla en fungerande konkurrens på kommunikationsmarknaden. Konkurrensen är framför allt en metod för att sörja för att slutanvändarna tillhandahålls förmånliga och bra tjänster. Om brister upptäcks, bör konkurrensen säkerställas genom myndighetsåtgärder. Kommunikations- och konkurrensmyndigheterna bör fortsätta med sina ansträngningar som resulterar i att en sund konkurrens upprätthåller förmånliga priser på tjänsterna och en hög servicenivå.

Arbetsgruppen anser att det i fortsättningen är viktigt att påskynda faktorer som påverkar byggandet av den nästa generationens nät. Det framtida informationssamhället grundar sig på att alla ständigt har tillgång till tjänsterna med hjälp av nät som står till förfogande överallt. Det gäller också att sörja för förutsättningarna för utveckling av kommunikation mellan varor.

Arbetsgruppen överlämnar högaktningsfullt den bifogande rapporten till statsrådet. Rapporten är den andra uppföljningsrapporten av den nationella bredbandsstrategin.

Helsingfors den 30 september 2005

Harri Pursiainen
överdirektör, arbetsgruppens ordförande

Antti Kohtala
kommunikationsråd

Rauni Hagman
generaldirektör

Pekka Urjanheimo
regionutvecklingsdirektör

Leena Honka
statens IT-chef

Reijo Svento
verkställande direktör

Antti Eskola
handelsråd

Simo Tanner
specialsakkunnig

Antti Mykkänen
statssekreterare

Arvo Jäppinen
överdirektör

Marita Wilska
överdirektör

Martti Virtanen
direktör

Veijo Turunen
sakkunnig

Tatu Tuominen
konsultativ tjänsteman, arbetsgruppens sekreterare