 |
||
 |
 |
 |
 |
 |
|
|
|
 |
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
Statsrådets principbeslut om en revidering av den nationella bredbandsstrategin (statsrådets principbeslut 29.1.2004) 1.Bakgrund och utgångspunkt för revideringarna Målet för den gällande bredbandsstrategin, att antalet bredbandsanslutningar uppgår till en miljon före utgången av år 2005, kommer att nås om antalet anslutningar fortsätter att öka i nuvarande takt. Regeringen uppskattar att tillväxttakten kommer att accelerera. Enligt regeringsprogrammet och den nationella bredbandsstrategin strävar regeringen med teknikneutrala kommunikationspolitiska medel efter att alla medborgare inom loppet av år 2005 skall ha tillgång till snabba och regionalt täckande dataförbindelser till ett för användarna rimligt pris. Regeringen bedömer att målet för den bredbandspolitik som ingår i regeringsprogrammet kommer att uppnås under regeringsperioden om åtgärderna i den nuvarande strategin genomförs effektivt. Tillgången till bredband säkras före utgången av år 2005 i enlighet med bredbandsstrategin så att endast 2–5 procent av hushållen inte omfattas av bredbandsutbudet i det fasta nätet. Regeringen anser att redan det att Finland också i fortsättningen är en av de fyra mest avancerade bredbandsstaterna i Europeiska unionen fyller det i strategin fastställda målet om att Finland skall stå i spetsen bland länderna i Europa i fråga om användningen av och tillgången till bredbandstjänster. Strategin har visat sig vara verkningsfull. Åtgärderna i den har främjat efterfrågan på och tillgången till bredband samt ökat det allmänna intresset för och acceptansen av bredband. När det gäller att säkra tillgången till bredband intar de regionala bredbandsstrategierna som landskapsförbunden sammanställt en avgörande position. Att tyngdpunkten i den allmänna debatten har legat på förbindelsehastigheter har fördunklat den praktiska betydelsen av informationssamhällets tjänster med tanke på en lättare vardag och som en källa till såväl underhållnings- som nyttotjänster. Förbindelsehastigheterna ökar i takt med efterfrågan medan efterfrågan i sin tur främjas av prissänkningar och tillgången till nya innehållstjänster. Regeringen betonar vikten av ett efterfrågedrivet tankesätt inom bredbandspolitiken. Också de allra snabbaste optofibernäten sprids först då användarnas behov ökar. Den största utmaningen för en lyckad bredbandspolitik är att skapa tillräckligt med nätbaserade tjänster som intresserar breda medborgarkretsar. Detta skulle i sin tur garantera tjänsteleverantörerna sunda intjäningsmöjligheter. Endast ett rikligt och varierande utbud av innehållstjänster skulle få användarna att övergå till större överföringshastigheter. Om innehålls- och tjänsteutbudet inte utvecklas förlorar en högklassig kommunikationsinfrastruktur sin betydelse. Å andra sidan har Finland nu en möjlighet att bli en föregångare i fråga om utbudet av innehållstjänster. Att använda offentliga medel i avsikt att främja bredbandsutbudet kan innebära problem på marknaden. Det är skäl att noga följa anvisningarna för användningen av medlen och efterlevnaden av dem bör följas upp. Även teleföretagens medvetenhet om anvisningarna bör ökas, så att möjligheten till offentligt stöd inte skall skapa osäkerhet och falska förhoppningar på marknaden. Det är också skäl att följa kommunernas verksamhet till den del som de i egenskap av byggare och tillhandahållare av kommunikationsinfrastruktur även kan fungera som teleföretag. I så fall måste de följa den lagstiftning som gäller teleföretag. I detta samband är det också befogat att utvärdera om byggandet av kommunala nät främjar eller hindrar utvecklingen av hela kommunikationsnätet på lång sikt. Regeringen anser att den nationella bredbandsstrategin bygger på rätta grunder. Bredbandsmarknaden kommer också framdeles att utvecklas i huvudsak på marknadens villkor. Den bästa bekräftelsen på detta är att Finland genom att tillämpa strategin har uppnått den största bredbandstillväxten i hela världen. Verkställigheten av det åtgärdsprogram som ingår i strategin fortsätter till år 2007. Samtidigt som ambitionsnivån för de mål som ställts för strategin för år 2005 höjs ställer man nya effektmål som sträcker sig till slutet av år 2007. Den offentliga finansieringen omfattar också finansiering från staten, kommunerna och EU. Den statliga finansieringen genomförs inom ramen för de statliga anslagen som vid behov omallokeras. Mot bakgrund av det som ovan anförts revideras regeringens bredbandsstrategi, dess effektmål och åtgärdsprogram på det sätt som framförs nedan. 2.Strategin, dess effektmål och tyngdpunkterna för dess genomförande Målen för regeringens bredbandsstrategi är att
Strategins effektmål är att före utgången av 2005:
före utgången av 2007:
För att målen skall nås måste man säkerställa att alla pågående åtgärder genomförs. Skärskilda tyngdpunkter är följande åtgärder: Produktionen av innehåll och tjänster skall ökas kraftigt. Produktionen av innehåll och tjänster som tillämpar snabba dataförbindelser måste ökas kraftigt och de skall främjas med åtgärder som står i linje med regeringens informationssamhällsprogram både i fråga om e-handel och offentliga tjänster. För att nå effektmålen i strategin krävs en stark ökning av tjänsteutbudet, eftersom det i annat fall inte finns något behov av ett allmänt bruk av snabbare kommunikationsförbindelser än för närvarande. Konkurrenshindren på bredbandsmarknaden skall undanröjas. Konkurrensen i fråga om bredband är fortfarande bristfällig. Prissättningspraxis och andra förfaranden som begränsar konkurrensen bör avlägsnas och kommunikations- och konkurrensmyndigheterna bör noggrant följa hur konkurrensen i fråga om bredbandsutbudet utvecklas. Möjligheterna att använda offentlig finansiering på ett sätt som förvränger marknaden skall förhindras. Bestämmelserna skall hela tiden uppdateras så att de tillåter en effektiv verkställighet av lagarna. Satsningarna för att utveckla det mobila bredbandet skall ökas. Såsom i många framstående bredbandsländer (bl.a. Sydkorea, Japan) måste man också i Finland satsa mera på att utveckla mobila bredbandslösningar som kompletterar bredbandet i det fasta nätet och som är flexibelt kompatibla med det. Informationssamhället grundar sig på idén om att de tjänster som erbjuds via nätet alltid skall vara tillgängliga för alla och överallt. Detta är inte möjligt utan avancerade bredbandiga kommunikationsförbindelser. Den privata sektorn bär huvudansvaret för satsningarna på det tekniska och kommersiella utvecklingsarbetet, men den offentliga sektorn deltar i finansieringen av forskningen och utvecklingen och svarar för att kommunikationspolitiken skapar en gynnsam utvecklingsmiljö för det mobila bredbandet. 2.1. Tillägg till åtgärdsprogrammet Som nya åtgärder startas följande nio projekt:
2.2. Den offentliga finansieringen Bredbandsmarknaden utvecklas fortfarande i huvudsak på marknadens villkor. Den offentliga medfinansieringen av bredbandsstrategin omfattar även i fortsättningen statlig och kommunal finansiering och finansiering från EU. Den statliga finansiering som sker via utvecklingsprogram kan också år 2005 genomföras inom ramen för de statliga anslagen, och omallokeras vid behov. År 2005 genomförs statens finansiering inom ramen för följande budgetanslag: Inrikesministeriets huvudtitel: 26.98.43 Landskapsutvecklingspengar 26.98.61 Europeiska regionala utvecklingsfondens deltagande i EU:s strukturfondsprogram 26.98.62 Statlig medfinansiering för inrikesministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar Finansministeriets huvudtitel: 28.01.21 Finansministeriets omkostnader Undervisningsministeriets huvudtitel: 29.40.30 Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader 29.90.30 Statsandelar och -understöd för de allmänna bibliotekens driftskostnader Jord- och skogsbruksministeriets huvudklass: 30.10.61 Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbrukets deltagande i utveckling av landsbygden 30.10.62 Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden Kommunikationsministeriets huvudklass: 31.01.22 Forskning och utveckling 31.99.40 Vissa statsunderstöd Handels- och industriministeriets huvudklass: 32.10.24 Forsknings- och utredningsverksamhet 32.20.27 Teknologisk forskningsverksamhet 32.20.28 Utrednings- och utvecklingsutgifter för projekt- och programverksamhet 32.20.40 Bidrag till teknologisk forskning och utveckling 32.20.83 Lån för teknologisk forskning och utveckling 32.30.45 Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt 32.30.62 Statlig medfinansiering för handels- och industriministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar Social- och hälsovårdsministeriets huvudklass: 33.01.63 Vissa specialprojekt Åtgärderna finansieras dessutom med anslag som anvisats för de deltagande verkens och inrättningarnas driftsutgifter.
|