Konkurrens. Myndigheterna har fortsatt samarbetet för att utöka konkurrensen inom och mellan olika kommunikationsnät. Strävan har varit att effektivisera konkurrensen i fråga om bredbandsutbudet bl.a. genom att följa prisnivån för anslutningsavgifterna för abonnentförbindelserna och ingripa i missförhållanden. I vissa fall har det uppställts ett avgiftstak för anslutningsavgifterna. Dessutom har bedömningen och uppföljningen av icke-diskriminerande anslutningsavgifter och opartiska leveranstider för abonnentförbindelserna vidareutvecklats. Trots den ökade konkurrensen på bredbandsmarknaden kan det fortfarande skönjas moderatorer för utvecklingen i fråga om marknaden och konkurrensen. Också i fortsättningen gäller det att följa hur konkurrensen fungerar och ingripa i konkurrensproblem på marknaden.

Nya tekniker. Införandet av tekniker som kompletterar fasta bredband har försnabbats. Trådlösa regionala nät har blivit betydande kanaler för bredbandsförbindelser på det lokala planet. Utvecklingen av bredbandsbaserad datakommunikationsteknik och branschprodukter har understötts med offentlig forsknings- och utvecklingsfinansiering. I utvecklingsarbetet har medverkat en stor skara aktörer från forskningsinstitut och högskolor samt företag. Konvergensutvecklingen inom mobilkommunikation och digital television har understötts genom en proposition med förslag till ändring av lagstiftningen när det gäller ett förenklat koncessionsförfarande. Införandet av trådlös multimedia har påskyndats också genom att uppbindning har blivit möjlig i samband med UMTS-telefoner.

Elektronisk kommunikation och e-handel. Elektronisk kommunikation inom den offentliga förvaltningen har utvecklats genom att det har utformats en strategi om saken och genom att de projekt som presenterats i strategin har inletts. Som exempel på projekt som inletts kan nämnas beredning av en plattform för elektronisk kommunikation samt fortsatt införande av företagsidentifiering. Kommunernas serviceutbud på nätet har utökats betydligt genom att nya elektroniska tjänster har utformats inom åtta regionprojekt. Vid inrikesministeriet har dessutom inrättats KuntaIT-enheten för att ytterligare främja kommunernas elektroniska serviceutbud.

Konsumenternas rättigheter i samband med bredbands- och andra kommunikationstjänster har främjats genom lagstiftningsåtgärder. I maj 2006 godkände riksdagen regeringens proposition med förslag till ändring av konsumentbestämmelserna i kommunikationsmarknadslagen. Ändringarna träder i kraft den 15 mars 2007. I syfte att àjourföra lagstiftningen om elektronisk identifiering har det inletts ett projekt för bedömning och utformning av reglering som behövs för biometrisk identifiering.

Företagens och medborgarnas beredskap för informationssamhället. Utbildning i informations- och kommunikationsteknik inom grundutbildningen och fortbildningen för personal inom undervisningsväsendet har utökats ytterligare. Insatserna för utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen har fortgått och effektiviserats genom produktion av bl.a. nya former av digitala läromedel för nätet. Antalet bredbandsförbindelser vid läroanstalterna har utökats och deras hastighet har höjts. På hösten 2005 underskred de externa näthastigheterna 2 Mb/s vid 26 procent av grundskolorna, 10 procent av gymnasierna och 6 procent av de yrkesinriktade läroanstalterna. På samma sätt som under tidigare år ordnas det år 2006 två ansökningsomgångar för bredbandsunderstöd för allmänbildande läroanstalter.

Små och medelstora företags och arbetskrafts- och näringscentralernas beredskap att utnyttja informations- och kommunikationsteknik har vidareutvecklats. Interaktiv informationsteknik samt användarvänliga användargränssnitt och tjänster har förbättrats genom stödjande av forsknings- och produktutvecklingsprojekt inom branschen. Genomförandet av åtgärdsplanen för personer med funktionshinder och för grupper med särskilda behov pågår. Åtgärdsplanen har kompletterats med nya projekt. Genomförandet övervakas av en uppföljningsgrupp, vars mandattid har förlängts till utgången av 2006.

Datasäkerhet och integritetsskydd. Verkningarna av den lagstiftning om dataskydd vid elektronisk kommunikation som trädde i kraft 2004 har följts och lagstiftningen har àjourförts. Regeringens proposition med förslag till ändringar som gäller den s.k. dataskyddsavgiften behandlas av riksdagen på hösten 2006.

Genomförandet av den nationella datasäkerhetsstrategin har fortgått. Små och medelstora företags medvetenhet om datasäkerheten har höjts med hjälp av en utbildningsturné under åren 2005–2006. Genom lagstiftningsåtgärder har man försökt minska de problem som skräppost medför och försökt effektivisera möjligheterna att skydda barn mot skadligt innehåll på Internet.

Specialåtgärder för att utveckla regionerna. Den landskapssamarbetsgrupp som inrättats i enlighet med de nya åtgärderna enligt strategin förberedde och genomförde utbildningsdagar på landskapsnivå, en utbildningsdag inom området för varje sammanslutning mellan landskapen. Som ett resultat av turnén aktiverades de regionala aktörerna till att utveckla nya förbindelselösningar och verksamhetsmodeller.

Under 2006 har Kommunikationsverket beviljat 29 teleföretag regionala radiotillstånd för radiosystem i ett fast trådlöst accessnät på 3,5 GHz (WLL). Via WLL-systemen kan hushåll, företag och sammanslutningar erbjudas trådlösa bredbandstjänster. WLL-systemen lämpar sig särskilt för områden där det är ekonomiskt olönsamt eller tekniskt omöjligt att tillhandahålla ADSL-förbindelser. Införandet av trådlös teknik underlättar uppkomsten av regional konkurrens när det gäller bredbandstjänster och möjliggör också konkurrens mellan näten.

Besvären över statsrådets beslut om beviljande av koncession för Digita Ab att bygga ett trådlöst bredbandsnät på frekvensområden som blivit lediga efter NMT 450-tjänsterna har behandlats vid högsta förvaltningsdomstolen. På grund av besvären fördröjdes byggstarten för nätet med ungefär ett halvt år. Enligt en ny bedömning kan den första fasen av nätet tas i bruk i april 2007. Tjänsten medför rikstäckande mobila bredbandsförbindelser, även för t.ex. sommarstugor, båtar och husbilar.

Antalet bredbandsförbindelser vid biblioteken har inte utvecklats helt i enlighet med önskemålen. Enligt en utredning om antalet kunddatorer och dataförbindelser vid biblioteken har bara ungefär hälften av biblioteken nått målet en kundterminal per 1 000 invånare. År 2005 användes 460 000 euro för att stödja anskaffning av kundterminaler för biblioteksbussar och bibliotek i glesbygdskommuner. År 2006 var motsvarande summa 500 000 euro.

Internationell påverkan. Finland har fortsatt att driva en frekvenspolitik enligt regeringens och riksdagens utstakningar i synnerhet inom Europeiska unionen. Målet är att utbudet och användningen av kommunikationstjänster inte skall utsättas för några extra lagstiftningshinder eller avgifter av skattenatur. Införandet av öppna standarder har understötts genom internationellt samarbete. Finland har en föregångarroll som främjare av datasäkerheten i Europa. Finland har aktivt följt verksamheten i konkurrentländerna och deras framsteg när det gäller bredbandsutvecklingen samt utbytt bästa praxis enligt principen om ömsesidighet.

Uppföljning av strategin. Uppföljningen av verkställigheten har tagit fasta på i synnerhet det arbete som utförs i regionerna. Webbplatsen laajakaistainfo.fi har alltjämt använts som ett hjälpmedel. Sekretariatet för den arbetsgrupp som tillsatts för att samordna verkställigheten har upprätthållit förhandlingskontakt med alla instanser som är viktiga för genomförandet av strategin.

Tillämpningen av anvisningarna om offentligt stöd har följts. Inrikesministeriet genomförde en förfrågan bland landskapsförbunden där landskapsförbunden uppmanades utreda användningen av offentligt stöd. Enligt enkäten användes under perioden 2000–2005 sammanlagt 18,6 miljoner euro för bredbandsprojekt, varav kommunerna använde 41 procent. EU-strukturfondernas andel uppgick till 35 procent.

1.1. Bredbandets utbredning och bredbandstillgången i september 2006

Under tiden för statsminister Matti Vanhanens regering har antalet bredbandsanslutningar ökat från ca 300 000 till 1 430 000. Cirka 50 procent av hushållen är bredbandsanslutna (ca 15 procent på våren 2003) och mer än hälften av finländarna använder bredband i sitt hem.

Tabell 1. Antalet bredbandsanslutningar i Finland

I hela landet har den regionala tillgången till det fasta bredbandsnätet för hushållen ökat från ca 75 procent till 96 procent på två år. I Södra och Västra Finland kan nästan alla hushåll erbjudas förbindelser. I några glesbebyggda områden underskrider tillgångsprocenten fortfarande 90. Trådlösa lösningar möjliggör bredbandsförbindelser även utanför utbudet i fasta nät.

Landskapsförbunden spelar en central roll när det gäller att säkerställa tillgången. De strategier som landskapsförbunden gjort upp tillsammans med kommunerna har påskyndat utbudet av förbindelser och väckt medborgarnas intresse för bredbandstjänsterna. I de landskap där man lyckats bäst är tillgången till bredband redan nästan 100 procent.

Tabell 2. Tillgång till bredbandstjänster i det fasta nätet

Priserna på anslutningarna sjönk påtagligt under åren 2004 och 2005; beroende på det geografiska området och förbindelsehastigheten med i genomsnitt 45 procent per år. Samtidigt ökade de hastigheter som bjuds ut. I internationell jämförelse har priserna placerat sig på medelnivån, trots de krävande geografiska förhållandena.

1.1.3. Finland i internationella jämförelser

För Finlands del har spridningen av bredbandsanslutningar varit den tredje snabbaste i Europa. I enlighet med målsättningen har Finland lyckats inta en av de ledande positionerna bland länderna i Europa och behålla sin position. Av EU-länderna har bara Danmark och Nederländerna en bättre position än Finland. Med tanke på bredbandsutbudet har dessa länder en betydligt fördelaktigare ställning än Finland i fråga om regionala förhållanden och befolkningsförhållanden och deras kabeltelevisionsnät har en nästan fullständig täckning (i Finland 51 procent av hushållen).

Tabell 3. Finlands placering i fråga om bredbandets utbredning