Konkurrens. De lagstiftningsmässiga utvecklingsåtgärderna och utvecklingen av samarbetet mellan myndigheterna har på ett framgångsrikt sätt ökat konkurrensen inom kommunikationsnäten och mellan olika kommunikationsnät. Konkurrensen har sänkt priserna, vilket kraftigt har ökat efterfrågan. Konkurrensen kan trots allt förbättras ytterligare. Enhetliga spelregler mellan teleföretagen fungerar inte helt tillfredsställande och bredbandskonkurrensen i kabeltelevisionsnäten har ännu inte öppnats på det sätt som satts som mål. Den ökade konkurrensen har dock tydligt haft en välgörande inverkan på branschen. Investeringar riktas till verksamhet som utvecklar ett nytt tillväxtunderlag, vilket bidrar till att säkra den finländska telebranschens konkurrenskraft även på den globala marknaden. För att den goda utvecklingstrenden skall fortgå behövs det en aktiv kommunikationspolitik även i fortsättningen.

Nya tekniker. Alternativa tekniker till bredband via ADSL- och kabeltelevisionsnätet och nya tekniker som kompletterar dessa har tagits i bruk och spridningen av de nya teknikerna har påskyndats i enlighet med strategin. De nya teknikernas betydelse på marknaden ökar men är på det hela taget fortfarande liten. Trådlösa regionala nät håller på att bli betydande kanaler för bredbandsförbindelser på det lokala planet. Bredbandsutbudet i det digitala televisionsnätet har bromsats upp på grund av utmaningarna i samband med returkanallösningarna. Dataelförbindelser bjuds redan ut kommersiellt och vidareutvecklas för att kunna tas i bruk i vidare kretsar. Nedgången i de slutliga konsumentpriserna medför utmaningar för utbudet av dataelförbindelser. Tredje generationens mobila bredbandstjänster tillhandahålls redan på kommersiell basis i två nät. Statsrådets beslut att bevilja Digita Ab koncession att bygga ett rikstäckande bredbandsnät påskyndar utvecklingen av det trådlösa bredbandet i betydande grad. Besvärsprocessen fördröjer dock byggandet av nätet. Det har beviljats en koncession för ordnande av ett regionalt UMTS-utbud. Operatörerna har också fört optiska fibrer allt närmare de slutliga konsumenterna. Operatörerna håller på att övergå från ATM-teknik till Ethernet-teknik, som gör det möjligt att utveckla allt högklassigare bredbandstjänster. Bredbandsförbindelser erbjuds också via satellit. Utvecklingen av den nästa generationens nät har inletts (NGN, Next Generation Networks). Övergången till fullständigt IP-baserad kommunikation (All-IP) pågår.

Elektronisk kommunikation och e-handel. Trots den positiva utvecklingen beträffande elektronisk kommunikation och e-handel bör särskilt avseende alltjämt fästas vid att utveckla tjänster som intresserar breda konsumentkretsar och erbjuder företagen sunda intjäningsmöjligheter. En viktig insats har varit att informationssamhällsprogrammet har fokuserat på att svara på utmaningen. Inom den kommunala sektorn påskyndas införandet av e-fakturor. Det har gjorts betydande framsteg inom utvecklingen av e-handeln. I fortsättningen bör ytterligare avseende fästas vid att utveckla företagens affärsprocesser så att de blir allt produktivare. En utveckling av bestämmelserna om konsumentens ställning är under beredning.

Företagens och medborgarnas beredskap för informationssamhället. Utbildning i informations- och kommunikationsteknik inom grund- och fortbildningen för personal inom undervisningsväsendet har utökats betydligt. Utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen har stärkts vid alla läroanstalter. På hösten 2004 saknade 19 procent av grundskolorna och 2 procent av de yrkesinriktade läroanstalterna bredbandsförbindelser. Den andra ansökningsomgången år 2005 för bredbandsunderstöd för allmänbildande läroanstalter ordnas den 17–31 oktober 2005. Handels- och industriministeriet har startat projekt för att utveckla beredskapen vid små och medelstora företag. Tekes finansierar utvecklingen av allt användarvänligare kommunikationstjänster. Under ledning av kommunikationsministeriet har en handlingsplan för personer med funktionshinder och för grupper med särskilda behov gjorts upp. Planen håller på att genomföras. Å andra sidan minskar utbildningsbehovet när det utvecklas allt användarvänligare informationssamhällstjänster.

Datasäkerhet och integritetsskydd. När det gäller integritetsskyddet gjordes det betydande framsteg inom lagstiftningen när både lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation och lagen om integritetsskydd i arbetslivet trädde i kraft på hösten 2004. En nationell datasäkerhetsstrategi genomförs som bäst. Som bäst utreds också huruvida kostnaderna för den verksamhet som bedrivs i anslutning till Kommunikationsverket i syfte att observera och finna lösningar på kränkningar av dataskyddet (Computer Emergency Response Team Ficora, CERT-FI) eventuellt kan täckas ur försörjningsberedskapsfonden från ingången av 2007, antingen direkt eller så att ett belopp som motsvarar kostnaderna först intäktsförs i statsbudgeten från försörjningsberedskapsfonden för att sedan anvisas för finansiering av CERT-FI-verksamheten. Samtidigt befrias teleföretagen från dataskyddsavgiften av skattenatur.

Specialåtgärder för att utveckla regionerna. Verkställigheten av alla bredbandsstrategier för landskapen har inletts. På våren 2005 ordnade kommunikationsministeriet uppföljningsdagar för landskapsstrategierna.

Verkställigheten av de regionala bredbandsstrategierna har alltjämt vidmakthållit delvis felaktiga uppfattningar om grunderna för beviljande av offentliga medel vid vissa teleföretag. Inom problemområdena har bredbandsoperatörernas perspektiv, trots tydliga finansieringsanvisningar och aktiv information, reducerats till att söka lösningar utifrån offentlig finansiering. Situationen har förbättrats genom myndigheternas aktiva åtgärder på våren och sommaren. Det livliga samarbetet mellan kommunikationsministeriet, inrikesministeriet, Kommunikationsverket, Konkurrensverket och landskapsförbunden har resulterat i en enhetligare myndighetssyn och därmed skapat klarhet i alla parters övergripande synsätt. Kommunikationsministeriet har dessutom tillsatt en arbetsgrupp för att vidareutveckla det strategiska arbetet på landskapsnivå. Arbetsgruppens mandatperiod sträcker sig till utgången av mars 2006.

Man har inte lyckats inrätta regionala bredbandsanslutna serviceställen för medborgarna så som statsrådet bestämt i strategin. Vissa sektioner vid rådet för informationssamhället tillsatte en arbetsgrupp för kundterminaler med uppgift att begrunda saken. Arbetsgruppen blev klar med sitt betänkande i december 2004, men förslagen har ännu inte realiserats i form av åtgärder.

De detaljerade specialåtgärder för att främja den regionala utvecklingen som statsrådet fastställde på våren 2005 har alla genomförts. Statsrådets koncession för Digita Ab att bygga ett nytt digitalt mobilnät på frekvensområden som blivit lediga efter nedläggningen av NMT-450-tjänster gör det möjligt att bygga ett rikstäckande mobilt bredbandsnät. Syftet med koncessionen är att i enlighet med bredbandsstrategin täcka de glesbygdsområden som inte omfattas av det fasta bredbandsnätet, i synnerhet kusterna, skärgården, Östra Finland och Lappland. Statsrådets beslut har dock överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen. Byggandet av det nya nätet fördröjs åtminstone med den tid som går åt till besvärsprocessen.

Internationell påverkan. Finland har lyckats påverka beredningsarbetet inom Europeiska unionen så att gemenskapens rättsakter åtminstone inte än så länge förutsätter att radiofrekvenserna auktioneras ut. Framsteg har likaså nåtts när det gäller användningen av öppna standarder i utbudet av kommunikations- och informationssamhällstjänster. I datasäkerhetsfrågor har man särskilt satsat på internationellt samarbete. Finland har en krävande föregångarroll som främjare av datasäkerheten i Europa.

Uppföljning av strategin. Den arbetsgrupp som tillsatts för att samordna verkställigheten har samlats regelbundet, hört branschaktörer och tagit initiativ, som också har genomförts. Webbplatsen laajakaistainfo.fi har fungerat som ett hjälpmedel vid uppföljningen av verkställigheten. Det har ordnats möten med och rådgivning för de regionala aktörerna. Statistikföringen har blivit allt noggrannare.

I den lägesrapport om verkställigheten som ingår som bilaga presenteras i korthet innehållet i, fasen för genomförandet av och de ansvariga personerna i fråga om varje åtgärd.

1.2. Bredbandets utbredning och bredbandstillgången i september 2005

Under tiden för statsminister Matti Vanhanens regering har antalet bredbandsanslutningar ökat från ca 300 000 till 1 100 000. Cirka 40 procent av hushållen är bredbandsanslutna (ca 15 procent på våren 2003) och hälften av finländarna använder bredband i sitt hem.

Tabell 1. Antalet bredbandsanslutningar i Finland

I hela landet har den regionala tillgången till det fasta bredbandsnätet för hushållen ökat från ca 75 procent till över 95 procent på två år. I Södra och Västra Finland kan nästan alla hushåll erbjudas förbindelser. I några glesbebyggda områden underskrider tillgångsprocenten fortfarande 90.

Landskapsförbunden spelar en central roll när det gäller att säkerställa tillgången. De strategier som landskapsförbunden gjort upp tillsammans med kommunerna har påskyndat utbudet av förbindelser och väckt medborgarnas intresse för bredbandstjänsterna. I de landskap där man lyckats bäst är tillgången till bredband redan nästan 100 procent.

Tabell 2. Tillgång till bredbandstjänster i det fasta nätet

Priserna på anslutningarna har sjunkit påtagligt under åren 2004 och 2005; beroende på det geografiska området och förbindelsehastigheten med i genomsnitt 45 procent per år. Samtidigt har de hastigheter som bjuds ut ökat. I internationell jämförelse har priserna närmat sig medelnivån, trots de krävande geografiska förhållandena. Under tiden för Matti Vanhanens regering har priserna i Finland sjunkit med nästan 70 procent.

1.2.3. Finland i internationella jämförelser

Enligt Europeiska kommissionen har spridningen av bredbandsanslutningar i Finland varit snabbast i världen. I europeisk jämförelse har Finland i enlighet med målsättningen blivit ett av de främsta länderna i världen genom att det har gått förbi Sverige, Österrike och Belgien och förbättrat sin position från sjätte till tredje plats. Av EU-länderna har bara Danmark och Nederländerna en bättre position än Finland. Med tanke på bredbandsutbudet har dessa länder en betydligt fördelaktigare ställning än Finland i fråga om regionala förhållanden och befolkningsförhållanden och deras kabeltelevisionsnät har en nästan fullständig täckning (i Finland 51 procent av hushållen).

Tabell 3. Finlands placering i fråga om bredbandets utbredning